Lindas Blogg

Västergötland


Den första juni 2019 gav jag mig ut på vad som skulle komma att bli en 485 mil lång resa genom Sverige. Med hjälp av mina fötter, kajak och cykel, gjorde jag en upptäcktsresa genom landets alla 25 landskap. Jag ville upptäcka landet jag är född och uppväxt i och samtidigt inspirera andra till att också resa mer hållbart i närmiljö.

Nu presenterar jag nu en bloggserie på 25 inlägg, ett per landskap. I dessa kommer jag ta er med på min resa, men också dela med mig av tips, länkar och annan matnyttig info – detta så att du också kan ge dig ut på din egen bakgård! 


Landskap nummer 9 på min resa var : Västergötland



Efter att ha lämnat den tuffa cyklingen genom Närke bakom mig och likaså den ändå ganska påfrestande delen av Göta Kanal genom Östergötland, var det som att allt ändrades över en natt när jag tog mig in i Västergötland.

Och då menar jag verkligen över en natt. När jag kom fram till Karlsborg visade det sig vara någon form av allsångsjippo nere vid hamnen. Det kändes rätt kul till en början och jag och min vän Linda, som hade mött upp mig med min kajak igen, slog oss ner för en middag på en av krogarna längs kanalen. Den trevliga personalen gick med på att jag senare kunde slå upp min hammock på deras bakgård så jag hade någonstans att sova när natten föll. Det kan vara lite lurigt att hitta var man ska slå läger i stadsmiljö, så jag var väldigt glad för deras erbjudande.

Det visade sig dock snart vara sämsta möjliga ställe att campa på. Den snåriga bakgården som för året var stängd, passade nämligen väldigt bra för lokalborna som för- och efterfestställe. När allsången var slut flyttades festen till en större båt som åkte runt på Bottensjön, väster om staden. Båten la till i hamnen en gång i timman för att släppa på nya gäster – och släppa av dem som blivit lite väl runda under fötterna. Dessa hittade snart till den lilla bakgården.

Efter att ett berusat gäng börjat fälla dräpande kommentarer, bestämde jag mig för att jag var tvungen att flytta. Men vart? Att hitta ett ställe att campa på i en stad må som sagt vara svårt, men med en kajak på släp kan jag lova att det blir ännu svårare. Jag ville inte paddla vidare eftersom mörkret fallit och det kändes osäkert. Jag ville inte heller riskera att vakna upp och inse att jag sovit på någons tomt. Efter mycket om och men, hittade jag tillslut ett avlägset båtvarv där jag kunde hänga upp hammocken i en båttrailer. Inte optimalt, men det fungerade.


En mindre charmig plats att sova på…


Nästa morgon sken solen och när jag lyfte i kajaken i vattnet, landade några småfåglar på fören. Vilken härlig morgon! När jag paddlade vidare norrut i Bottensjön mot Forsvik fylldes mitt huvud med Dinah Washingtons stämma, “What a difference a day made. Twenty-four little hours. Brought the sun and the flowers, Where there used to be rain…”



Att paddla västra delen av Göta Kanal visade sig snart vara raka motsatsen till den Östra. Även om jag inte på något sätt vill tala illa om delen i Östergötland, så var ändå denna del himlen i motsats.

Öarna, som fanns i mängder, var supergästvänliga. Låga och lätta att ta sig i land på, med gott om möjliga sovplatser. Den grävda kanalen var lummigt grönskande och kanalvakterna trevliga och hjälpsamma. Vid slussarna fanns det gott om mysiga caféer där jag kunde stanna för både kaffe och glass. Vid Norrqvarn åkte jag förbi ett hotell och jag bestämde mig för att checka in en natt. Här kan man sova i små gulliga svamp- och stubbhus, men jag checkade istället in på hotellet som ligger i den gamla kvarnbyggnaden och unnade mig både en rejäl middag och frukost. Nästa dag fortsatte jag den sista biten till Sjötorp och slutet på kanalen.


Även om det var vissa längre sträckor att rulla kajaken mellan slussarna, hade jag nu lärt mig att det gick betydligt lättare om jag lastade ur det främre skottet och la innehållet i sittbrunnen istället. På så sätt var inte nosen på kajaken lite tung att lyfta.

Härlig uteservering och båtplats på Norrqvarns hotell

En av de sista slussarna i Sjötorp


Min ursprungliga plan hade varit att paddla vidare över Vänern och ner till Göteborg, via Trollhätte Kanal och Göta Älv, men då vädret fortfarande var ostabilt, kände jag att jag tidsmässigt inte kunde riskera att bli strandsatt längs Vänern, pga för hårda vindar. Så vad var alternativet? Att vandra ner genom landskapet skulle ta för lång tid och min cykel var fast i Stockholm, utan någon som kunde skjutsa ner den. Det slutade med att företaget EverTrek som mestadels arrangerar cykel- och vandringsresor, men som också hyr ut cyklar, gick med på att låna ut en cykel till mig som jag kunde lämna senare i Göteborg.


Vid Sjötorp mötte min mor och hennes väninna Ingela upp. Mamma tog hand om kajaken och jag åkte vidare på cykel.


För den som inte vill segla eller paddla Göta Kanal men ändå uppleva den, går det alldeles utmärkt att cykla den! Längs hela kanalen går nämligen en cykelväg och det finns även förslag till rutter förbi sjöarna. Den västra delen är ca 7-9 mil, beroende på vilken väg man tar och den östra delen mellan 10-12 mil. Jag började med att cykla tillbaka en bit längs kanalen, för att nästa morgon vika av söderut.

Cykeln jag fått låna var en CUBE Touring pro, dammodell och jag fullkomligt älskade den (nej jag får inte betalt för att säga det)! Med sitt upphöjda styre kunde jag sitta rakare i ryggen och även om det betydde mer luftmotstånd, så var den så mycket bekvämare att jag med ens kände mig ledsen bara på tanken att jag senare skulle behöva byta tillbaka till min egna cykel senare (även om den också gick väldigt bra att cykla på).


Lyxig sovplats med tak över huvudet i ett vindskydd längs kanalen


Jag cyklade igenom små gulliga samhällen där tiden tyckts stått stilla, med filiadelfiakyrkor och små kondis. När jag vek av västerut dröjde det inte länge förrän jag kände av en förändring i landskapet som blev mer och mer kuperat, med en del riktigt rejäla uppförsbackar. Tack och lov kom jag snart in på Ätradalsleden, ytterligare en av alla cykelleder på gamla banvallar jag cyklat på i sommar, strax söder om Falköping. Detta gjorde cyklingen lättare, fram till att jag återigen vek av västerut vid Månstad, några mil söder om Ulricehamn. Anledningen var att jag hade sikte på Varberg och längs vägen visade det sig att jag skulle åka rätt igenom ett litet samhälle där en vän precis hade köpt hus.

De enkla cykelstråken, det fina vädret och vad som väntade vid dagsetappernas slut, gav mig energi att pusha mig själv att göra längre dagsetapper på omkring 10 mil, vilket var rekord såhär långt!


Sovplats längs med Ätran, ett av alla vattendrag genom Västergötland

Av den 197 km långa Ätradalsleden mellan Falköping och Falkenberg, går 146 km längs gammal banvall. Helt magiskt att cykla på!

Som en helt galen slump tog appen jag använde för att planera mina cykeletapper (Bikemap), mig förbi Öxabäck och en väns nyinköpta lansställe! Givetvis var jag tvungen att göra ett stopp och fick vara med och hjälpa till när de rustade upp ladan för att öppna loppisen Melins Retro. För den som är intresserad av retroprylar kan jag varmt rekommendera ett besök!


Jag får många gånger frågan om vilket landskap som överraskat mig mest och en av dem är faktiskt Västergötland. Jag hade inga direkta förväntningar på landskapet, men både det jag fick se längs Göta Kanal och cyklingen ner mot Halland, bjöd verkligen på något extra!


Senare på min resa kom jag att återigen ta mig in i Västergötland, från Halland via Göteborg innan jag fortsatte in i Bohuslän


Min rutt

Paddling, Karlsborg – Sjötorp: 65 km
Cykling, Sjötorp – Varberg: 287km
TOTALT: 352 km, 6 dagar



Faktaruta Västergötland

Areal: 16 709 km2
Invånare: 1 361 326 (31 dec 2018)
Residensstad: Göteborg
Landskapsblomma: Ljung
Landskapsdjur: Trana


Västergötlands natur

Västergötland är onekligen ett landskap med varierad natur med mycket skog i söder, men det består också till stora delar av odlingslandskap.

I centrala Västergötland ligger ett antal kalkrika platåberg (också kallade Västgötabergen). För ca 500 miljoner år sedan låg området under vatten kring ekvatorn och när djur och växter föll till botten blev de till sten och fossil. Senare täcktes området av lava från ett vulkanutbrott, vilket la som en skorpa ovanpå och skyddade det från nedslitning (erosion). Några exempel på dessa berg är Halleberg, Hunneberg, Billingen, Ållerberg och Kinnekulle. Pga den kalkrika marken växer det bla mycket orkidéer på bergens sluttningar.

Området kring platåbergen kallas för Falbygden och består till stor del av åkermark, vilken har varit mycket bördig tack vare källvattnet från de kalkrika bergen. I övriga landskapet har marken använts främst till betesmark för boskap, men här har jordbruket dominerat pga av den bördiga marken.

Ett annat karakteristiskt naturområde i Västergötland är det kring norra delen av landskapet, mot Vänern. Här kom kanten för inlandsisen att ligga kvar ovanligt länge då den drog sig tillbaka för ca 12 000 år sedan. När smältvattnet från isen sköljde genom landskapet, skapade det en morän, som vi än idag kan se spår av. Tex ligger det i Vänern en sex kilometer lång udde, Hindens Udde, bestående av en så kallad randmorän, drygt en mil nordväst om Lidköping.
Spåren syns också i Valle Härad mellan Skövde och Skara. Detta speciella område består av kullar, åsryggar och små sjöar, ett sk kamelandskap. Här har moränen bildat ett nät av rullstensåsar. Även större och mindre isblock som blivit begravda i moränen har bidragit till landskapet, då det bildades det gropar då de smälte, sk dödisgropar. Den kalkrika marken har även här gjort att det växer bra och de små kullarna är idag ängar och betesmarker.
Även Tiveden har liknande spår, men då i form av storblockig morän.

Landskapet har gott om vattendrag, tex åarna Ätran och Viskan som leder mot Kattegatt. Med hjälp av vattenkraft från åarna kunde man här starta Sveriges första mekaniska väveri 1834 och området kom att bli centrum för textilindustrin i Sverige, vilket staden Borås är fortfarande. Det största vattendraget är dock Göta älv som även fungerar som gräns mot Bohuslän.

I väst ingår staden Göteborg i Västergötland och med den tillkommer även en bit av västkustens skärgård.


Exempel på aktiviteter som passar Västergötlands natur: 

  • Paragliding över Falbygden
  • Fågelskådning vid Hornborgasjön
  • Vandra
  • Cykla
  • Vattenaktiviteter i någon av alla sjöar och åar – eller varför inte i havet.

Nationalparker och andra områden

  • Tivedens Nationalpark – “Tiveden bjuder på intressanta naturupplevelser och en stark vildmarkskänsla mitt mellan Vänern och Vätterns kulturbyggnader. Här, i en av Sveriges vildaste skogar, kan du vandra i kaotiska blockmarker med upp till 10 meter höga klippblock som har kommit med inlandsisen. Här finns också många spännande grottor och flera vackra vildmarkssjöar.”
  • Djurö Nationalpark – “Djurö skärgård ligger i Vänern och består av ett trettiotal öar och skär. Ingen skärgård i landet ligger så isolerad och det är just avskildheten som tjusar. Öarnas kalspolade hällar, klapperstensstränder och rika fågelliv är typiska inslag i den svenska insjönaturen.”

Kinnekulle – Kanske det mest kända och populära av alla platåberg i Västergötland. Området är ett Natura 2000 område – dvs ett av alla värdefulla naturområden inom EU, med särskilt skyddsvärda arter och miljöer. “På Kinnekulle finns en ovanlig koncentration av värdefull natur och ett stort antal sällsynta växter och djur. Som exempel kan nämnas Kinnekulles västsida som är ett av Europas vackraste och mest värdefulla ek -områden med cirka 1500 grova ekar. De här ekarna är lika ovanliga som pandor och tigrar. Här växer också flera arter av orkidéer som trivs i de alvarmarker som består av ett mycket tunt jordlager på kalkberg som snabbt kan växla mellan torka och översvämning. Här finns också kalknarven som är mycket sällsynt och bara växer här och på Gotland, och ingen annanstans i världen.”
Här finns massor av cykel- och vandringsleder.
Läs mer om Kinnekulle här och här.

Platåbergens Geopark – Ett projekt som jobbar för att få området kring Platåbergen (i kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Grästorp, Lidköping, Götene, Skara, Mariestad, Skövde och Falköping) ska bli del av UNESCOs världsarv.

Hornborgasjön – En 28 kvadratkilometer stor sjö som främst är känd för att var en av Sveriges fågelrikaste sjöar och inte minst för alla tranor som dansar här.


Länkar



Källor:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västergötland (hämtad 2020-04-02)

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/falbygden
https://www.platabergensgeopark.se/ett-stycke-jordhistoria/
Landskapen i Våra Hjärtan
Svenska landskap



HAR DU FLER TIPS PÅ VAD SOM FINNS ATT GÖRA OCH UPPTÄCKA I VÄSTERGÖTLAND? TIPSA GÄRNA I KOMMENTARSFÄLTET NEDAN!



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Alla fält är obligatoriska.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.