Lindas Blogg

PCT – Del 10 : Vardag

2016-07-14

:

South Lake Tahoe (Carson Pass) – Truckee – Sierra City. 119 miles / 191 km.

Under mina första dagar på leden sa jag ofta att “jag längtar till att livet här på leden blir till en vardag, när det verkligen känns som att man lever ett annat liv och att allting inte bara är nytt”. Nå, nu när jag är där, i vardagen, så vill en del av mig säga till mitt tidigare jag att njuta av allt medan det fortfarande är spännande, samtidigt som den andra delen ändå känner att det ändå är ganska skönt att veta hur allting fungerar och att rutinerna är på plats. Det är ändå aldrig långtråkigt eller nytt, ingen dag är den andra lik även om rutinerna finns där.

För att försöka ge er en bild av hur vardagen ser ut kommer här ett utdrag ur en helt vanlig dag, närmare bestämt lördagen den 9 juli, mellan mile 1103-1124.

 

daylife01

 

06:40

Slår för första gången upp ögonen. Kollar telefonen och somnar om.

 

06:54

Vaknar igen. Har denna natten campat ihop med Lenno, Cliffhanger och Pimpstick vid en sjö några miles norr om Echo Lake. Solen befinner sig redan en bit upp på himlen och strålar in mellan träden. Jag släpper försiktigt ur luften till min luftmadrass för att inte väcka de andra som fortfarande sover. Jag rullar ihop det och sovsäcken för att få lite mer plats i tältet och tar mig med stapplande steg upp för morgonens första toalettbesök. Kroppen har klarat vandringen bra så här långt, men hälsenorna tar det alltid lite tid att få igång på morgonen.

Väl tillbaka i tältet startar morgonrutinerna. Jag börjar med att ransonera upp dagens snacks ur min matpåse. 2 snickers och en påse med blandat godis som jag lägger i sidofickorna till min ryggsäck. Jag kollar upp hur dagen kommer se ut på appen Guthooks på min telefon. Den kommer börja med en hel del upp, över ett pass, men sedan är det mestadels nerför.

 

daylife02

 

07:29

Frukost. Jag äter blandade frukostflingor med chokladmjölk. Fram till nyss åt jag havregrynsgröt varje morgon, men de sista dagarna var jag så trött på det att det var svårt att få i mig något över huvudtaget, så nu har jag börjat testa detta istället. Fördelen med flingor är att det går snabbt att göra, jag tillsätter bara vatten. Jag behöver inte ens plocka upp köket och använder därmed ingen gas (om jag inte vill förstås). Anledningen till att jag har chokladmjölkspulver istället för vanligt mjölkpulver är för att det är mycket lättare att hitta i butiken och går att köpa i mindre volymer. Sen är det ju väldigt gott och ger lite extra energi också! Till detta dricker jag smaksatt vatten med extra koffein i.

Efter frukosten klär jag mig och packar ihop resten av mina saker. Jag tar på mig mina vanliga kläder, det vill säga badshorts, tunn långärmad tröja, keps och strumpor.  Borstar tänderna, fyller upp vatten och gör mig redo för att börja gå.

Diskuterar med de andra om hur långt vi tänkt oss gå idag. Vi bestämmer oss för att sikta på 21 miles.

 

8:36

Börjar gå. Dagen börjar med en bergspassage, Dicks Pass, och en stigning på dryga 300 höjdmeter fördelat över 4 km. Även om det innebär en lång uppförsbacke är det skönt att det inte kommer bli allt för brant.

 

daylife03

daylife04

 

9:41

Når till slut toppen av Dicks pass. Men att nå toppen innebär inte att passet är avklarat, långt därifrån. Nu väntar en vandring ner för andra sidan. Och eftersom det ligger på norrsidan innebär det snö och en hel del stopp för att förstå vart leden går.

 

10:05

Leden är fri från snö igen och nu ät det bara att vandra på!

 

10:36

Efter att ha vandrat i två timmar är det dags för en belöning- en snickers! Jag äter den medan jag går. Tidigare brukade jag även ta en paus så här dags, men numera föredrar jag att vandra fram till lunch.

 

daylife05

 

12:54

Dags för lunch. Jag vandrar för tillfället ihop med Lenno som kommit ikapp och medan vi letar efter ett bra ställe att luncha på stöter vi på Mia och Savanna som varit före oss i några dagar och vi stannar med dem. Efter en kort stund dyker även Cliffhanger och Pimpstick upp. Min lunch består av nudlar, ost, sojaprotein och soltorkade tomater. Det är gott att unna sig att bära med sig lite färsk mat, det lyfter verkligen måltiderna.

 

14:17

Dags att börja gå igen. Sätter för första gången på en ljudbok, Alkemisten av Paulo Coelho och vandrar iväg.

 

16:24

Jag har vandrat i två timmar och tar nu min andra snickers. Det är ca 6 miles kvar till dagens mål och jag behöver lite extra energi. Trots att leden är rätt enkel och vädret svalt känns det i fötterna. Jag tackar ljudboken för att jag tar mig framåt. Landskapet har inte varit särskilt varierande idag och bjuder inte på någon utsikt, men boken hjälper mig att filosofera. Jag fortsätter att gå.

 

daylife06

daylife07

 

16:40

Vandrar på Cliffhanger som sitter och tar igen sig. Jag stannar och pratar en stund innan jag traskar vidare. Molnen har börjat hopa sig på himlen så jag ökar takten för att hinna till kvällens camp innan ett eventuellt regn börjar.

 

18:15

Jag börjar närma mig dagens mål, men eftersom det inte ligger vid en vattenkälla stannar jag till här, vid den sista säkra och fyller upp med vatten för natten och morgonen.

 

18:56

Kommer fram till campet. Sätter snabbt upp mitt tält, blåser upp mitt liggunderlag och rullar ut sovsäcken innan jag går över till de andra för middag.

 

daylife10

daylife09

daylife08

 

19:22

Middag. Vi campar i närheten av en parkering, så för ovanlighetens skull finns det ett bord där vi kan sitta. På menyn står couscous med svarta bönor, ost och soltorkade tomater. Vi hänger kvar vid bordet och snackar om dagen, allt och ingenting

 

21:00

Vinden har tilltagit och det börjar bli ordentligt kallt så vi bestämmer oss för att ta kvällen. Jag kryper in i mitt tält och väl i sovsäcken tar jag upp telefonen för att notera statistik, hur många miles vi gått, hur dagen varit och går igenom morgondagens karta. Försöker skissa lite på blogginlägg men är i vanlig ordning allt för trött.

 

21:23

Ger upp att försöka hålla mig vaken. Godnatt!

 

daylife11

 

Och så här fortsätter det alltså, jag vaknar vid 7, vandrar vid 8, tar lunch kring 12/13 och vandrar fram till att dagens mål är nått. Äter middag och går och lägger mig. Det kan låta enformigt men faktum är att varje dag fortfarande är så otroligt olika och även om rutinerna är desamma är leden alltid annorlunda, landskapet ständigt varierande och människorna och mötena alltid lika spännande!

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Alla fält är obligatoriska.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kommentarer

  • Curt

    Linda!
    Ungefär hur stor andel av PCT-vandrarna är kvinnor tror du?
    Jag undrar, för jag har en vag aning om att vandring, inkl. långvandring, börjar bli allt vanligare hos kvinnor. Om så är fallet kan man ju undra varför. Vad attraherar? Precis samma som för män, eller….?

    • lindaakerberg

      Oj, vilken svår fråga. Jag hade nog trott att det var mer, men när jag försökt hålla räkningen verkar det ligga på mellan 10-20%. Jag tror nog att det som attraherar är detsamma som för män, men om fler kvinnor gör det idag än tidigare är det nog för att samhället i sig blivit mer jämlikt de senaste årtiondena. Och jämlikhet leder till självständighet och självständighet ger ökat självförtroende och självkänsla. Det ligger nog mycket i det skulle jag tro!

Wilderness Stories