Lindas Blogg

Jag och vandring

2016-02-12

:

Wilderness Stories är som sagt en sida tänkt att inspirera andra att ge sig ut i naturen, så varför inte börja med att presentera mig själv och berätta lite om min egen relation till – och erfarenheter av – vandring.

Jag heter Linda Åkerberg och bilden på mig här nedan är från i somras då jag spenderade en månad i USA. Jag hade åkt dit för att bl.a. testa att vandra en kortare etapp av the Pacific Crest Trail ihop med några vänner. Under fem dagar gick vi tillsammans nästan tio mil genom norra Oregon, fram till gränsen till delstaten Washington. Efteråt tog jag igen mig hemma hos en av mina vänner, men bara efter några dagars återhämtning var jag så taggad att jag bestämde mig för att vandra en till del av leden, denna gången helt själv. Och det är på den vandringen jag är på bilden. Någonstans i den norra delen av Sierras bergkedja i Kalifornien. Nöjd, sliten och överlycklig.

 

 

Det här med vandring är dock inget jag har ägnat mig åt särskilt länge. Faktum är att min första vandring gjorde jag så sent som i somras, bara någon vecka innan min resa till USA. Närmare bestämt under midsommarhelgen. Jag och min mamma bytte midsommarstång och snaps mot tre dagar och lika många etapper på Roslagsleden. Trots klassiskt svenskt sommarväder, d.v.s. 15 grader och regn, genomblöta skor och ömma ryggar, gav vandringen mersmak och nästa äventyr blev resan till USA. Sedan dess har jag även gjort jämtlandstriangeln på egen hand och för några veckor sedan ytterligare två etapper av Roslagsleden, vilket även inkluderade en tältnatt i minusgrader. Även den på egen hand.

Jag och mamma på Roslagsleden

Jag och mamma på min första vandring längs Roslagsleden

Jag tycker verkligen att det här med vandring är helt fantastiskt och jag är så himla glad att jag vågade ta steget och bege mig ut trots att jag var totalt oerfaren! Och det är lite det jag hoppas att jag kan få andra att göra också. Det är aldrig försent att börja och är du sugen att testa, gör det bara! Du behöver inte ha den bästa och senaste utrustningen, det räcker gott med mammas tält från 70-talet eller biltemas lågbudgetvariant. Känner du sen att du vill fortsätta kommer du snart märka vad du behöver och då först kan du börja investera i egen utrustning. Det viktigaste och största steget att ta är det första, att börja. Hade jag inte tagit det hade jag inte suttit där jag är idag, eller där på leden på den här bilden.

 Här kan du läsa mer om mig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Alla fält är obligatoriska.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kommentarer

  • Pete

    Vad skönt att jag hittade din hemsida med. Läste dina inlägg på Vagabond.
    Du är grym!
    Själv är jag en nybörjare med och om en vecka ska jag gå St:Olavsleden från Sundsvall-Trondheim. Har inte tränat knappt alls men det är bara att gå och njuta.
    Nu ska jag läsa alla dina inlägg här och bli inspirerad.
    Lycka till och stay safe!

    • lindaakerberg

      Vad kul att höra! Tack! 🙂
      Jag har själv varit sugen på den leden, men det får bli vid ett annat tillfälle. Kan man följa dig någonstans? Tror inte det kommer spela någon roll om du är tränad eller ej, det kommer längs vägen. Pusha inte för hårt i början bara! Lycka till!!

Wilderness Stories