Everest Base Camp – Steg 2 : Tidsplan


Efter att ha gjort min research om Nepal och vandringen upp till Everest Base Camp insåg jag att det faktiskt inte skulle vara en omöjlighet att genomföra det här projektet – och dessutom redan under 2017! Nästa steg var att bestämma när jag skulle åka. Jag brukar säga att det bästa och mest definitva steget man kan ta för att göra verklighet av en dröm som inkluderar en resa är att boka flygbiljetten. Då har man på riktigt tagit det svåraste beslutet och steget, nämligen att det att bestämma sig och efter det brukar det mesta rulla på av sig självt.

Så när skulle jag åka och hur länge skulle jag vara borta? Under tiden jag gjorde min research snubblade jag över en artikel som hade listat Nepal som det billigaste landet i världen i år, så jag bestämde mig för att inte låta pengarna styra, utan snarare ta det i den takt som passade mig, sedan eventuellt korrigera lite om budgeten ändå inte skulle gå ihop.

Men hur planerar man en vandring i ett land man aldrig besökt, på en höjd man aldrig varit på och på en led som man inte har en aning om hur den ser ut? Att ens få fram hur långa sträckorna var mellan byarna visade sig vara svårt. När det kommer till vandring i berg pratar man nämligen mer om hur många höjdmeter man tar sig än om hur många kilometrar, och om man pratar längd är det snarare sträckan i tid som anges. Jag tycker det är väldigt svårt att förhålla mig till de tiderna eftersom alla vandrar olika snabbt och vill ta olika många/långa vilo-, njutnings- eller fotograferingspauser. Och även om jag tillslut fick fram längd, tid och höjdskillnader hade jag svårt att veta hur de skulle påverka mig och min vandring.

Så det jag gjorde för att ta fram en tidsplan var att jag använde mig av de scheman de arrangerade resorna upp till Everest Base Camp har. Jag tycker att svenska resor i regel är väldigt bra uppstyrda, de tar det säkra före det osäkra och har fokus på att samtliga deltagare ska ta sig fram till målet snarare än att arrangören ska spara in några extra slantar på att pressa in vandringen på färre dagar. Det ser liksom inte så bra ut om hälften av deltagarna får vända för att de pressat sig för hårt och inte klarar av höjden.

Av de arrangörer jag tittade på hade samtliga ett nästintill identiskt schema med i stort sett samma stopp. Jag bestämde mig därför för att lägga mitt schema likadant, men att jag väl på plats kan känna efter ifall jag kan gå lite längre, eller kortare, kanske till någon lite mindre by än de stora eftersom jag har den stora förmånen att det bara är jag som ska få plats och därmed kan välja en lite mindre lodge att övernatta på.

Karta från National Geographic: Lukla – Everest Base Camp

Men jag ska ju inte bara vandra direkt från Lukla. Innan min vandring vill jag ha i alla fall en dag i Kathmandu så att jag har lite tid att ställa om mig inför klimatet, sova ut efter flygresan och få tid att inhandla ev extra utrustning m.m. Sedan kommer jag som jag varit inne på tidigare, att istället för att flyga in till Lukla (vilket är det vanligaste när man gör den här vandringen) ta en buss eller bil till byn Jiri och vandra till Lukla därifrån. Hur lång tid den vandringen kommer ta var ännu svårare att hitta svar på eftersom det inte är några arrangerade resor som tar den här vägen. Till slut hittade jag lite info i en guidebok om sträckan som gjorde att jag kunde gissa mig fram till hur lång tid den skulle ta. Och här tog jag i i underkant. När det kommer till vandring föredrar jag att planera att man går lite kortare än man tror att man klarar av. På så sätt blir det enklare att hålla sig till schemat även om terrängen skulle bli svårare än väntat eller om man råkar ut för något. Dessutom får man massa extra tid att njuta av omgivningarna om man håller sig till eller hamnar före schemat!

Efter att ha tagit mig upp till Base Camp kommer jag på tillbakavägen stanna en dag i Gorak Shep, den sista byn på vandringen, för att invänta en svensk grupp från researrangören Swett. Under tiden ska jag bestiga Kala Patthar, en ”mindre” topp strax intill på 5540 meter. När gruppen väl varit uppe vid baslägret och kommit tillbaka till Gorak Shep kommer jag ansluta mig till en del av gruppen som ska göra ett försök att bestiga Lobuche Peak (east) på 6119m! Att jag här väljer att ansluta mig till en grupp beror på att den bestigningen är mycket mer avancerad och kräver kunskap och erfarenhet som jag saknar. Jag brukar förespråka att man ska försöka göra saker på egen hand, men man måste använda sunt förnuft också och förstå när det går över ens gränser. Efter bestigningen kommer jag ta mig ner tillbaka till Lukla på egen hand och sedan flyga till Kathmandu därifrån. Slutligen vill tillbringa några dagar i Kathmandu innan jag flyger hem.

Så efter att ha gått igenom vad jag vill göra och läst mig fram till hur lång tid etapperna tar ser mitt preliminära tidsschema ut såhär:

Dag 1 :  Avresa Stockholm.

Dag 2 : Ankomst Kathmandu.

Dag 3 :  Kathmandu. Förbereda inför vandringen.

Dag 4 :  Buss/bil till Jiri. Vandra till Shivalaya, 8 km, 3-3,5 h.

Dag 5 :  Vandra till Kenja, 16 km, 7-8 h.

Dag 6 :  Vandra till Junbesi, 16 km, 8-9,5 h.

Dag 7 :  Vandra till Manidingma ”Nuntala”, 14 km, 6-7 h.

Dag 8 :  Vandra till Puiyan, ca 16 km (?), 8-8,5 h.

Dag 9 :  Vandra till Phakding (förbi Lukla), ca 15 km (?), 6-7 h.

Dag 10 :  Vandra till Namche Bazaar, ca 10 km, 5-6 h.

Dag 11 :  Acklimatiseringsdag i Namche Bazaar.

Dag 12 :  Vandra till Thyangboche/Tengboche, 9 km, 6-7 h.

Dag 13 :  Vandra till Pheriche eller Dingboche, 10 km, 4-4,5 h.

Dag 14  : Acklimatiseringsdag i Pheriche eller Dingboche.

Dag 15 :  Vandra till Lobuche, 9,5 km, 3-4 h.

Dag 16 :  Vandra till Everest Base Camp! Sedan ner till Gorak Shep, 12-13 km 5,5-8 h.

Dag 17 : Bestigning av Kala Patthar, sedan tillbaka till Gorak Shep för att möta upp gruppen från Swett.

Dag 18 :  Vandra till Lobuche Peak High camp.

Dag 19 :  Bestigning av Lobuche Peak/extra dag.

Dag 20 :  Bestigning av Lobuche Peak/extra dag.

Dag 21 :  Vandra till Pheriche ellerDingboche.

Dag 22 :  Vandra till Namche Bazaar.

Dag 23 :  Vandra till Benkar.

Dag 24 :  Vandra till Lukla.

Dag 25 :  Flyg Lukla-Kathmandu.

Dag 26 : Kathmandu.

Dag 27 : Kathmandu.

Dag 28 : Avresa Kathmandu.

Dag 29 : Ankomst Stockholm.

Datumen och att jag har valt beror på att jag ville göra bestigningen av Lobuche Peak och då fick jag anpassa mig efter hur gruppresorna låg om jag skulle matcha in en. Deras resor ligger i oktober och april och även om jag nog hellre hade besökt Base Camp i april då det är fullt av expeditioner i lägret som faktiskt ska bestiga Mt Everest, blev det för tajt i år och jag orkar helt enkelt inte vänta till nästa år, utan det blir i oktober jag åker!

Att vandra bara några dagar före en svensk grupp är också en säkerhetsåtgärd från min sida. Det är en utmaning att göra detta på egen hand och OM något skulle hända känns det tryggt att veta att det finns en svensk grupp strax bakom.

 

Bilder från google maps.

 

 

 

Du kanske också gillar

LEAVE A COMMENT

Not speaking Swedish? Translate this website with google translate!

Jag som driver bloggen

...heter Linda Åkerberg. Jag är 32 år, fotograf, ursprungligen från Karlstad men numera bosatt i Stockholm. Läs mer om mig här

Instagram

I dit it! Lobuche Peak, 6119m ✔️❤️ One thing that I've learned through my adventures is how much of our physical strength that is actually mental. We think that we can't do something and therefor we can't. We give up before we have even tried. If we only would dare to try we would be surprised how much we're actually capable of.

One thing that I really wanted to do during my trip to Nepal was climbing a mountain. I picked Lobuche Peak at 6119m, just around the corner from Everest. I had never climbed such a big mountain before, but I really wanted to give it a try.

Unfortunately, 5 weeks before my trip started I had to go through surgery for cervical cell changes. It was not a big thing, but I was told I wasn't aloud to do any kind of training the before my trip in order for my body to heal properly.

This was of course devastating for me. To be able to handle the lower amount of oxygen over 6000m I was in the middle of a really intense workout schedule.  Now I had to stop.

I asked myself what should I do. Should I cancel the plans of climbing the mountain and forget about my dream? I decided not to. I wanted to see how far my own will could take me up the mountain even if I wasn't in the best physical shape.

And this morning I got the answer - my will took me all the way to the top! Such an amazing feeling standing there realizing how much I'm actually capable of, just if I put my mind to it! 💥
The view from this mornings climb to Kala Patthar, 5550 m, was totally amazing! A 360 view over all the peaks around during the time of sunrise. 
In this pic: one of my absolute favorites, Ama Dablam. ❤️ A good advice for all of you planning doing Kala Patthar yourself: dress warm and don't forget extra warm socks and gloves. It's freezing before the sun hits you (which might take a while since it rises behind the highest mountain in the world)!
I made it!!! 💟
All the way from Jiri through the Nepalese jungle, up and pass Lukla and finally through the rocky landscape to Everest Base Camp at 5364m! This i did all on my own, without any help from porters or guides or even the company of friends. 12 days, 182 km and I don't now how many meters of altitudes in total. Feel so proud and happy right now! ❤️💪 But my adventure isn't over yet. Tomorrow I will climb Kala Patthar and the day after that I'll head up to Lobuche high camp from where I will attempt to summit the over 6000m Lobuche Peak! Check out my Instagram story feed to see how it goes! 😘
Today I felt the altitude in a bad way for the first time. After reaching the village of Lobuche my head started aching real bad, but after some rest, water and a short hike up to higher altitude and then back down again I felt much better! It's amazing how your body can adapt if you just gives it time. ❤️
Pic from the short hike with rests of the Khumbu Glacier in the background.
Tomorrow I'm heading up for base camp! 🏔️
Today I walked higher than I ever been before, up to 5090m! Everything went well (even though it was hard) and it feels very good since Everest Base Camp is "only" about 274 m higher!
Now I'm back in Dingboche at 4400m. The hike today was part of the acclimatizing process where you slowly expose your body to higher altitudes. By going up, then back down again your body will find it easier next time you go higher.
Pic from the top of the climb today with views over Ama Dablam.
Today's hike up to Dingboche was very different than the hike yesterday. The clouds were low, the rain kept pouring down and the huge mountains that's surrounds me did not show all. But it was still so beautiful!
As the trail kept getting higher and higher, the landscape changed as well, from green rhododendron forests to rocky and sandy with less and less vegetation. It certainly feels that I'm getting higher. Now at 4400m I'm close to higher than I ever been before.
These guys are so strong. I sometimes struggling with my 15 kg+ back pack (even though I start to get use to it by now) but the porters here carry well over 50 kg, often walking in just plain sandals.
It makes me think about how worried we westerners are about weight and that we have "the right" kind of gear. It seems pretty clear that what you have works just fine - so don't let the lack of proper gear stopping you from getting out in nature!
Getting up early is definitely something that will be rewarding at the Everest Base Camp Trek. You will get clear skies = beautiful views before the clouds comes in, the temperature will be cooler and you can also get the trail for yourself if you're lucky!
Today's hike up to Tengboche was really something else, this is hiking at its best! ☀️
The Everest Base Camp Trek is hiked by tens of thousands each year. The trail between Jiri and Lukla only by a thousand. And it really was something else. I didn't meet many hikers at all, but one of the days I was happy to get company by this cutie. She followed me for hours before she suddenly decided to go back to where she came from. A man told me she use to follow hikers to make sure they not get lost. ❤️

Prenumerera på nya inlägg på Wilderness Stories!



Samarbetspartners

  • Sony